Björnen sover...

Jag har blivit ruggigt dålig på att hålla mina föresatser. Än en gång har bloggen legat i träda i flera månader och ju längre tid det går, desto svårare är det att ta tag i saken. Dock räckte det med att en viss person sa sig kolla varje dag om jag skrivit något, för att jag skulle ta mig samman.

Ännu sover förmodligen björnen i sitt ide, men jag har slutat dra ner rullgardinen om kvällarna för att få vakna av solen nästa dag. Skiner solen vaknar jag nyter mellan 7 och 8 på morgonen. Om inte, kan jag sova till 9 utan att vara det minsta pigg och verksamhetshungrig.

Idag har jag rensat och ordnat i mitt skafferi. Tanken är, att jag ska flytta dit ett litet frysskåp jag har i min källare. Ännu har jag inte löst strömförsörjningen men har lite olika funderingar på hur jag ska lösa frågan.

Igår fick jag vara "stand-in" för Hamit när Lisa skulle på ultraljudsundersökning. Jag filmade bildskärmen för att vi skulle kunna dela med oss av upplevelsen till den blivande pappan. En lika hisnande upplevelse varje gång att se den lilla människan som växer där inne. Tänk att jag kommer att bli trefaldig och fyrfaldig mormor med bara ett par veckors mellanrum!

Gamla mor är nu installerad i en lägenhet på ett äldreboende i Säffle. Det känns bra att hon fortfarande får ha sina möbler och saker runt sig samtidigt som där finns personal dygnet runt så vi kan känna oss trygga.

Ja, det är mycket som hänt sedan jag senast skrev. Vår lilleman, Ludvig, har börjat gå och tillbringar fyra halva dagar på dagis varje vecka. Han är fortfarande samma mysiga lilla kille och allas solsken. Barnbarn har en tendens att växa ännu fortare än ens egna barnen gång gjorde. Astrid blir hela fem år i sommar och är en hel liten mormor-kompis. Det är svårt att fatta, att jag själv snart bara har ett par år kvar till jag fyller sextio. Sååå gammal är jag väl inte, säg?

Hejrå