Lagom till ett-års-dagen har Ludvig förstås uppnått vissa färdigheter som att stå lull, klättra i trappan och informera mormor om var lampor och klockan finns - "dää". Dessutom kan han charma varenda kvinna som kommer i hans närhet. När Ludvig lägger sitt huvud på sned och fyrar av sitt vackraste leende, faller alla som käglor. Inte minst mormor förstås som blir hur pjaskig som helst.
Idag faller årets tredje omgång med snö och världen blir lite ljusare. Jag försöker bita mig fast i den tanken istället för att tänka på hala vägbanor och snöskottning. Snart är det dags för adventstakar och adventstjärnor att lysa upp alla fönster och, vips, har vi passerat midvintersolståndet. Om man inte gillar den mörka halvan av året, får man ha en obotlig optimism, se det vackra och glömma olägenheterna.
Igår kväll ringde Jennie och berättade att hon varit på balett. Tänk att hon hann före mig att uppleva en riktig balettföreställ. Plötsligt kommer man på, att det är vissa saker man fortfarande har kvar att uppleva för första gången. Jag har alltid fashinerats av tanken på allt små barn ska uppleva för första gången. Kanske har man barnasinnet och ett barns nyfikenhet kvar så länge man känner att man har saker kvar att uppleva. Den tanken tycker jag om!
Hej rå
3 kommentarer:
"D !!! so sweet! kanske jag är där när han fyller två, vem vet? :) Nice outfit btw u go Ludvig! ;) Puss fr moster Lisa
Härligt <3
Gullig liten Ludde!
Titta gärna in på min blogg. Jag har en tävling som pågår till den 13 december. Du kan vinna en valfri Lunafigur.
Ha en toppenbra dag!
Kram Malin
Skicka en kommentar